Val av växtarter för blomsterplanteringar mellan raderna i vingårdar och fruktträdgårdar

När man anlägger blommande växtlighet mellan raderna kan man välja mellan befintliga kommersiella blandningar eller sammanställa en blandning som är särskilt anpassad för just den egna platsen och de egna behoven. I så fall är det avgörande att välja rätt arter.

En rad egenskaper måste beaktas, men det viktigaste kravet är att den inte får hindra jordbruksproduktionen. Här är artens höjd och förmåga att täcka marken avgörande egenskaper. Den blandning av arter som sås måste kunna undertrycka de flesta ogräs utan att orsaka överdriven konkurrens med grödan.

Om målet är att få en blandning som fungerar under olika förhållanden krävs vildväxande generalistarter. Sådana arter som förekommer i större delen av det tempererade Europa är bland annat vitklöver (Trifolium repens), rödklöver (Trifolium pratense), fågelklöver (Lotus corniculatus), smalbladig groblad (Plantago lanceolata), svartklöver (Medicago lupulina), kronvicker (Securigera varia) eller vildmorot (Daucus carota).

Dessa arter odlas ofta som foder- eller medicinalväxter och är lättillgängliga till rimliga kostnader. Ur ett bevarandebiologiskt perspektiv kan det dock vara mer lämpligt att så ekotyper.

Eftersom gräsbaserade blandningar ibland kan leda till mätbar konkurrens med vin- eller fruktträd måste de gräsarter som används väljas ut med omsorg. Föredragna arter är tuvbildande gräs med relativt låg växkraft.

Utöver artvalet är också förhållandet mellan olika livscykler viktigt. Kortlivade (ett- och tvååriga) arters roll är att ta kontroll över vegetationsutvecklingen direkt efter sådd.

Fleråriga arter säkerställer täckgräsets livslängd under de följande åren. För att uppnå detta bör andelen kortlivade arter vanligtvis ligga mellan 20–40 %, beroende på platsens egenskaper.