Baljväxter i 2000-talets Europa: vilken roll spelar de i dagens och framtidens jordbruks- och livsmedelssystem? Vilka nya utmaningar står forskningen inför?

Den intensifiering av jordbruket som inleddes på 1950-talet har överlag lett till en nedgång i odlingen av baljväxter, som idag utgör mindre än 3 % av de stora odlingsarealerna i Frankrike och Europa. Baljväxter har dock flera fördelar: (i) som källa till växtprotein för mänsklig eller djurfoder, (ii) som växter som binder kväve från luften och därmed minskar behovet av kvävegödsel, samt (iii) som diversifieringsgrödor i odlingssystemen. En analys av produktionssystemen för frö- och foderbaljväxter i Frankrike visar att de olika faktorerna som hämmar införandet av dessa grödor är en del av en process där det dominerande socio-tekniska jordbrukssystemet ”låser fast” sig. Ändå skulle baljväxter kunna spela en viktig roll i den agroekologiska omställningen mot mer hållbara jordbruks-, livsmedels- och energisystem. Genom ett ekonomiskt tillvägagångssätt som utgår från övergångsteorins flernivåperspektiv har man kunnat identifiera vägar för att bryta låsningarna i baljväxtproduktionen. Mot bakgrund av denna analys har fyra huvudgrupper av forskningsfrågor identifierats, rörande (i) analys av låsningarna och identifiering av drivkrafter för övergången till system som integrerar fler baljväxter, (ii) identifiering av nya och diversifierade avsättningsmöjligheter för baljväxter i en hållbar livsmedelskedja, (iii) utvärdering och förbättring av de ekosystemtjänster som baljväxter tillhandahåller på odlingssystem- och regional nivå, samt (iv) optimering av odlingen av baljväxter inom ramen för en övergripande strategi för ekologisk intensifiering.