Mjölkproteiner och mättnadskänsla, reglering av ätbeteendet

Även om det är bevisat att proteiner ger en starkare mättnadskänsla än andra makronäringsämnen, är de mekanismer som ligger bakom denna effekt fortfarande osäkra och föremål för debatt. Dessutom är det fortfarande omtvistat hur den mättande effekten varierar beroende på vilken typ av protein som används och hur detta påverkar verkningsmekanismerna. Syftet med denna översiktsartikel är att sammanfatta i) konsekvenserna av intag av kostproteiner för mättnadskänslan, ii) de perifera mekanismerna och iii) de centrala mekanismerna som ligger till grund för den mättnadskänsla som induceras av intag av kostproteiner. I dessa tre delar kommer vi att undersöka hur dessa effekter varierar beroende på typen av livsmedelsproteiner, med särskilt fokus på mjölkproteiner. Vi kommer att fördjupa oss i vassleproteiner, särskilt α-laktalbumin och β-laktoglobulin, i jämförelse med kasein och/eller mjölkens totala proteiner. När det gäller bioaktiva peptider av mjölkuppkomst kommer vi att redogöra för studier rörande kaseinmakropeptid (CMP). Sammantaget visar dessa resultat att proteiners, särskilt mjölkproteiners, mättande effekt skulle kunna utnyttjas, särskilt i viktminskningsprogram, eftersom intag av proteinrika måltider tycks minska hungerkänslorna och därmed förbättra välbefinnandet hos personer som går ner i vikt.