Effekter av odlingsmetodernas dynamik vid omställningen till ekologiskt jordbruk på vegetationen i permanenta gräsmarker

Syftet med denna studie är att fastställa hur jordbruksmetoderna vid omställningen till ekologiskt jordbruk påverkar sammansättningen av den örtartade växtligheten på ängarna, med hänsyn till tidigare jordbruksmetoder på dessa skiften. Konsekvenserna av odlingsmetoderna utvärderas utifrån vegetationens taxonomiska egenskaper (artrikedom, mångfald och specifik jämnfördelning), funktionella egenskaper (rikedom på funktionella attribut för varje egenskap) och agronomiska egenskaper (betesvärde). En typologi av ängarna, baserad på de metoder som tillämpats under sex år (fem år före omställningens början och ett år efter), har gjort det möjligt för oss att fastställa tre klasser: den ena består av skiften som i allmänhet slås två gånger per år, den andra av skiften med hög betesintensitet och den sista av skiften med diversifierade odlingsmetoder. I detta arbete visar vi att de slagna och svagt gödslade skiftena har en högre artrikedom än de övriga (23,2 respektive 16,9 och 17 arter), men ett lägre betesvärde (45,9 respektive 66,8 och 68,6). Dessa slåttermarker uppvisar även en högre funktionell mångfald än de övriga när det gäller två undersökta egenskaper: fröspridningssätt och etableringsstrategi enligt Grime. Fält med diversifierade odlingsmetoder har en funktionellt mer diversifierad vegetation. Slutligen kan skillnaderna i vegetationen inte enbart förklaras av odlingsmetoderna. Vi antar att vegetationsdynamiken efter omställningen till ekologiskt jordbruk just har inletts, och att landskapets egenskaper också påverkar den taxonomiska och funktionella sammansättningen av ängsmatrisen.