Modellering av grödors reaktion på vattenstress med STICS för att förutse klimatförändringarna

STICS-modellen utvärderar vattenhanteringen inom jordbruket i tio franska regioner med varierande jordmåner och klimat. Den analyserar vattenavrinning, avdunstning och grödornas reaktioner under tre olika marktäcken – bar mark, bevattnad gräsmark och regnbevattnad gräsmark – och visar regionala variationer i vattenretention och avrinning. Tre odlingssystem testades: helt bevattnat, delvis bevattnat (50 % vattenanvändning) och regnbevattnat. Majs och sockerbetor kräver betydande bevattning (30–50 % av behovet), medan sorghum och solrosor är mer vatteneffektiva. Vete uppvisar högre vattenanvändningseffektivitet än majs i Midi-Pyrénées. Kvävegödsling ökar behovet av bevattning, och jordar med låg vattenhållningsförmåga kan höja bevattningsbehovet med upp till 100 mm. Torkan (2003–2005) minskade vattenåtervinningen och ökade kvävestressen. Delvis bevattning och trädesperioder förbättrar motståndskraften. Modellen stöder planeringen av klimatanpassning och lyfter fram regionala strategier för hållbart jordbruk under vattenbrist.