Varroakvalsterangrepp hos honungsbin och dess inverkan på bikupans hälsa

Varroa destructor är en parasitisk kvalster som hotar honungsbikolonier genom att försvaga immunförsvaret, överföra virus som deformed wing virus och acute bee paralysis virus samt bidra till kolonikollaps. Den har sitt ursprung hos Apis cerana, men har spridit sig till Apis mellifera över hela Europa och de brittiska öarna, där den förökar sig i förseglade yngelceller. Honorna har två livsstadier: spridningsstadiet och reproduktionsstadiet, där de fullvuxna kvalsterna livnär sig på fettkroppar och lägger ägg i en ordning som gynnar hanar och därefter befruktade honor. Kvalsterna föredrar drönarlarv på grund av den längre utvecklingstiden, vilket ökar deras reproduktiva framgång. De sprids genom vinddrift, plundring, svärmning och transport, och utvecklar snabbt resistens mot akaricider. Integrerad skadedjursbekämpning med hjälp av biotekniska bekämpningsmetoder och kemisk rotation är avgörande. Forskning visar att pollen kan bromsa binas åldrande. POSH BEE-projektet undersöker neonicotinoidernas effekter på kvalsternas fertilitet. Eleanor Attridges uppsats vann 2022 års uppsatstävling vid National Honey Show, och fotografiska bevis från Gerry Collins och David Evans illustrerar kvalsterangrepp i drönarbrood. Dokumentet färdigställdes i februari 2023 och är licensierat under CC BY.