Förekomsten av pollinerare i europeiska jordbrukslandskap i olika biogeografiska regioner

Förekomsten av pollinatörer i europeiska jordbrukslandskap varierar beroende på taxon, grödtyp och landskapssammansättning. Honungsbin, humlor, solitärbin, svävflugor och fjärilar studerades på 128 platser i åtta länder. En högre förekomst av honungsbin och solitärbin i rapsfält, samt svävflugor i äppelodlingar, korrelerade med landskapets heterogenitet och mindre intensivt skötta livsmiljöer som skogsmark och gräsmarker. I äppelodlingar minskade den totala förekomsten av pollinatörer, särskilt humlor och solitärbin, när andelen odlingsmark ökade. Temperatur och nederbörd påverkade de olika taxonomiska grupperna på olika sätt: varmare förhållanden gynnade de flesta insekter, men humlornas antal minskade vid högre årstemperaturer. Grödor med massiv blomning och isolerade livsmiljöer påverkade också förekomsten, där komplexa landskapsstrukturer främjade större mångfald. Studien understryker behovet av bevarandeåtgärder på landskapsnivå för att upprätthålla pollineringstjänsterna i takt med klimatförändringar och förändrad markanvändning.