Metod för kartläggning av områden med potentiell risk för skogsbränder enligt CFRS

En strategisk metod som utvecklats av den katalanska brand- och räddningstjänsten sedan 1999 för att minska osäkerheten i hanteringen av skogsbränder genom kartläggning av riskpolygoner. Metoden visualiserar värsta tänkbara scenarier utifrån fyra centrala utgångspunkter: att bryta ned slutliga scenarier, identifiera kritiska konsekvenser, iterativt anpassa analysen och tillämpa fraktal skalning av polygoner. Metoden stödjer proaktivt beslutsfattande vid extrema ”sjätte generationens skogsbränder” med pyrocumulonimbus-aktivitet, genom att använda inneslutnings-, lösnings-, potentiell brand- och manöverpolygoner för att styra operativa prioriteringar och taktisk planering. Metoden har validerats vid händelser som bränderna i OdènA 2015 och Tivissa 2014 och integrerar realtidsdata och historiska data för att förbättra lägesbilden, motståndskraften och insatsernas trovärdighet under förhållanden med starka vindar och extrema väderförhållanden.