Flyktiga organiska föreningar och fysiologiska parametrar som markörer för infektion av potatis (Solanum tuberosum L.) med fytopatogener

Möjligheten att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede vid lagring av potatisfrön utvärderades genom övervakning av flyktiga organiska föreningar (VOC) och växtfysiologiska markörer i laboratorieförsök med 10 svamp- och bakteriepatogener som angriper potatis. Analys av data från HS-SPME-GC-MS visade att 130 föreningar frigjordes från infekterade potatisar, däribland seskviterpener, dimetyldisulfid, 1,2,4-trimetylbensen, 2,6,11-trimetyldodekan, bensotiazol, 3-oktanol och 2-butanol, vilka kan ha varit förknippade med aktiviteten hos Fusarium sambucinum, Alternaria tenuissima och Pectobacterium carotovorum. I sin tur detekterades ättiksyra i alla infekterade prover. Urvalskriterierna för flyktiga ämnen som eventuellt kan användas som tidiga sjukdomsindikatorer diskuterades utifrån potatisens fysiologi. De fastställda fysiologiska markörerna visade sig påvisa en negativ effekt av fytopatogener som infekterar utsädespotatis, inte bara på kinetiken för stam- och rottillväxt och utvecklingen av hela rotsystemet, utan även på gasutbytet, klorofyllhalten i bladen och avkastningen. Den negativa effekten av fytopatogener på växternas tillväxt var beroende av tidpunkten för plantering efter infektion. Forskningen visade också att VOC och fysiologiska markörer hade olika användbarhet som indikatorer på den toxiska effekten av inokulerade fytopatogener i olika stadier av växternas utveckling och i deras enskilda organ.